spårlöst

Kollar på Spårlöst! det är så rörande tycker jag! Jag vet faktiskt inte hur jag skulle vilja göra om jag hade blivit adopterad eller något liknande i väldigt unga år. Om jag hade velat söka upp min riktiga mamma och familj eller bara låta det vara...Skulle dock kanske vara kul att veta vem sin riktiga mamma är, men det skulle ändå kännas lite konstigt att träffa sin mamma, som faktiskt inte ville/kunde ta hand om mig, hur skulle man reagera?
Hur skulle ni göra?

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Johanna Granlund

Ett livs äventyr

RSS 2.0