Den helknasiga lördagen började vid 7 på morgonen, då jag och Michelle hade ställt klockan. Jag gick upp och tog en dusch. Sedan åkte vi hem till Michelle och hon duschade och fixade. Vi packade in alla saker i bilen, och väntade på att Emma skulle komma så vi kunde åka och hämta upp Ria och Kristina. 

 

Vi kom iväg vid 11, då vi var tvungen att åka hem till mig innan för att hämta GPSen som vi hade glömt. Då fick jag även säga hejdå igen till familjen. Will skulle ha som ett pianouppträdande för lite folk, så hade egentligen velat sett det. Men han ska ha ett större framträdande i Juli, så får gå på det istället! 

 

Vi kom fram till Champaign efter ca två timmar i partybilen, men på tok för hög musik och för mycket knasig dans och vinkeri till gamla gubbar i de paserande bilarna. Sjukt kul ditresa var det iallafall! 

 

 
När vi hittat till hotellet vi skulle bo i, som visade sig vara inne på universitetet, så tog vi en promenad i den lilla studentstaden. Det tråkiga var att det regnade, så jag kunde inte riktigt njuta som jag tror att man verkligen hade kunnat göra. Det var verkligen som på film! Stora byggnader, öppna ytor, folk som spelade baseball på "skolgården"... Vi råkade även trilla in på någonslags bil-lektion av något slag?! Men därifrån drog vi ganska snabbt.

Vi bestämde oss för att äta mat på något krogaktigt ställe. Så blev en jättegod hamburgare! Efter det gick vi och köpta dricka och återvände till hotellet för att börja göra oss i ordning och börja festa! 



HAHA! "goodbye"

Vid 10 någongång drog vi vidare till en tjej som Michelle snackat med via en hemsida. Så vi gick dit. Massa trams och snack på vägen, vilket var jättekul! 

När vi kom dit var det tjejen Michelle pratat med och två andra tjejer. En från Norge och en från Spanien. Så var lite kul, då vi kunde prata svenska med Norsken, och jag försökte även imponera med mina spanska kunskaper på spanjoren... Haha

Jag tror vi var kvar där i kanske en timme bara och gick sedan vidare till en fest. Jag och Emma hade så kul på vägen dit, då vi gick omkring och sjöng svenska nationalsången och massa andra svenska låtar. Snackade med allt och alla på den där gångturen, så var sjukt roligt!

När vi kommer fram till lägenheten som festen är i, känns det verkligen amerikanskt på något sätt. Uppbyggnaden, hur lägenheten såg ut, alla människor, all dricka som var överallt osvosv. På något konstigt sätt kändes det som jag vart där förut. Har typ drömt om det eller något. Kändes helt sjukt, men kul var det! 

 

Vid 1 drog vi ut till en club som bara låg tvärs över gatan från lägenheten, så gick in där. Var mycket folk och denna gång hade iallafall människorna kläder på sig. Haha.

 

På något mystigt sätt lyckas jag alltid få/sno en hatt/mössa/keps av någon. Så självklart hände detta denna gång också! En blå, ful mössa hade jag på mig hela kvällen, så är faktiskt förvånad över varför den Italienska/amerikanaren var som en svans på mig hela kvällen...


Cluben stängde redan vid två, som i lilla Eskilstuna, så vi drog vidare till lägenheten igen. Det är då det läskiga händer. Helt plöstligt stängs musiken av, efter att jag och Emma tydligen spelat svensk musik, då jag klagat på musiken...?! Ägaren av lägeneheten, Kevin, ropar ut att alla under 21 måste gömma sig. Så livrädd som jag blev, springer alla in i en liten garderob. Vi var säkert 40 pers där iallafall, och säkert hälften var nog under 21. Så kändes som att man satt i en liten låda bara. Jag, som var så rädd, gömde mig även under ett bord och grät och trodde verkligen att nu skulle jag få åka hem.

 

Så blev dock inte fallet. Det var tydligen en jättesnäll polis, som hade sagt att alla bara var tvugna att dra, så ingenting hände. Paniken som jag hade dock var obeskrivlig. Aldrig känt sådär förut...

Alla drog iallafall därifrån. Jag och Emma och någon trevlig kille, drog till ett mackställe och köpte mat. Sedan följde killen med oss hem, så att vi kom säkra hem. Jättegullig! 

 

Vid 5 var vi alltså hemma igen. Eller hemma och hemma, vi var på universitetet/hotellet. Men hittade vi hem? Nejdå! Vi åkte verkligen runt på alla våningar och sprang runt överallt för att hitta. Men det gjorde vi inte?! På nyckeln/kortet vi hade stod inte hotellnumret (?!), så vi visste inte vart vi skulle. Efter kanske 30 minuter, när vi nästan gett upp hoppet av att komma hem, kommer det en gullig vakt och hjälper oss att hitta hem! Tack!

 

Jag slocknade i sängen såfort jag la mig ner. Hade somnat med mobilen, mitt uppe i ett meddelande berättade Emma, så ni kan tänka er hur trött jag var! 

 

De andra tjejerna kom hem en timme senare.

Var en kul kväll, men kanske för många fulla människor, lite för farliga äventyr, gråt, panik, dans, nya människor men samtidigt en grym kväll med mina finaste vänner! Tycker om er så mycket!!

Kommer verkligen vilja åka tillbaka hit, men då när våren mer är här på riktigt. Carey, min värdmamma, berättade att alla fester, människor och ställen är roligare att besöka när man även kan vara ute och ha kul! Så, tjejer, vi får planera vår nästa trip till feststaden Champaign!