Mystofflor
Thanksgiving innebär att man ska vara tacksam för det man har, därav är det ingen högtid då man ger saker till varandra, som man gör i nästintill alla andra högtider. Dock, när jag inte förräns 1 gick ut från mitt rum, hängde det en påse med ett par underbart mysiga tofflor till mig i. Min värdmammas mamma hade vart och köpt tofflor till mig och barnen, så söt! Går omkring i dessa tofflor nu och bara myser innan folk kommer över för lite thanksgivings middag.
Pratade även med mamma idag och kunde inte låta bli att få några tårar i ögonen när hon berättade att hon skulle laga falukorv och makaroner. Mat, som jag i Sverige skulle ha klagat på. Listan med mat när jag kommer hem kommer inte vara ensidig kan jag säga... Oh, så jag saknar svensk husmanskost...
Gick ut och tog mig en banan till frukost/lunch och satte mig sedan i soffan med alla andra och kollade på "hunger games". Bara jag av de som sett andra filmen, så de blev lite avis. Hehe.
Ska nog sätta på ett till avsnitt av pretty little liars kanske, eller gå ut och umgås ännu mer med familjen. Det är dessa stunder som är så svåra. Jag är ledig, men kan jag bara sitta inne på mitt rum då hela dagen, som faktiskt är det jag vill? Eller måste jag ut och leka med barnen, som de vill, fast jag egentligen vill undvika? Låter så elakt som jag formulerar det, men när jag faktiskt jobbar så mycket som jag gör, är det skönt att få sin egentid när man väl får den.
Bild på mina gosetofflor. Och de är purple (kommer inte på vad färgen heter på svenska?!), som barnen har sagt ska vara min favoritfärg.
Thanksgiving for the second year
Igår efter jobbet vid 6 så rullade bilen först mot Boston med min värdfamilj minus värdpappa, för att åka till min värdpappas jobb och äta lite middag. Han hade beställt pizzor, och en speciel kött och kyckling pizza till mig och honom som inte är vegitarianer. Så sjukt gott!
Sedan var det bara att hoppa in intryckt i bilen mellan barnen i baksätet. Sitter verkligen som en liten korv där bak och fick ont i rumpan på en gång, då jag satt på den dära bilbältessaken... Lyckades iallafall somna ett tag vilket var sjukt skönt. Brukar alltid ta längre tid att åka till New Jersey, men denna gång tog det drygt fem timmar, vilket inte är farligt alls.
Kom fram strax efter midnatt. Barnen åt lite nattkäk och jag kollade på. Fick mitt rum på nedervåningen denna gång, vilket var så sjukt mycket finare. Guldtäcke, egen tv och eget badrum i rummet. LYX!
Snackade lite med Jesper, en kille från Sverige jag pratat med ett tag som spelar hockey i NY. Med tanke på att jag är ledig hela dagen idag (Torsdag) ska jag kolla med mina värdföräldrar om jag kanske kan åka in till NYC över dagen för att möta upp honom. Det är ju dock thanksgiving, så de kanske har planer att de vill att jag ska vara med. Kan dock inte säga att jag är allt för förväntansfull inför en kväll med massor av Indier och indiskmat - som jag åter nästintill varje dag...
Vaknade iallafall vid 8, av att barnen spelar piano utanför mitt rum. Kanske är det därför de vill att jag skulle sova på undervåningen denna gång så jag vaknar tidigt... Låg kvar i sängen och kollade de senaste två avsnitten av paradise hotel och nu ska jag nog hoppa in i duschen och planera lite hur dagen kommer se ut. Det sämsta med att vara här i NJ är ju att jag inte känner några. Trots att jag är ledig idag och nästan hela dagen imorgon, så är man fast på rummet, då jag inte har någon bil eller folk jag känner att umgås med.
Julia är ledig dessa dagar och är hemma själv, så vi hade planerat att vi skulle bjuda över folk till henne på vår egna thanksgiving middag, men planerna blev ju ändrade då jag skulle hit, vilket suger lite smått. Hade hellre ätit en god, helstekt kalkon istället för indiskt.
Ne, nu får jag sluta deppa. Happy thanksgiving, för andra året i rad. Känner mig lite gammal nu, när traditioner som var helt främande för mig för ett år sedan, dyker upp igen. Kan man kalla sig för amerikan nu?
Duschen var det. Happy thanksgiving everyone!
Nedan ser ni två bilder från förra årets thanksgiving. En på den underbara maten och en på lilla mig.
Fri som en fågel fast motsatsen
Söndag. Söndagsångest. Denna gång är det inte den där söndagsångesten för att man har supit bort en hel helg, utan söndagsångesten som jag hade när jag gick i skolan. Pluggsöndagen. Vaknade vid 8, låg kvar och drog mig i sängen, tog en dusch och pratade sedan med mormor och morfar. Försökte plugga lite och skrev ganska mycket anteckningar, sökt massor och försöker göra något bra av det hela, men det är så förbannat tråkigt. Satte på ett avsnitt av PLL och ska nu försöka plugga igen. Bara det att det är så jobbigt att formulera sig och skriva ner det, speciellt på engelska... Psykologi, snart är det över. Im done with you. Tre lektioner kvar, sedan är jag fri. Fri som en fågel.
Fri som en fågel fast motsatsen
Söndag. Söndagsångest. Denna gång är det inte den där söndagsångesten för att man har supit bort en hel helg, utan söndagsångesten som jag hade när jag gick i skolan. Pluggsöndagen. Vaknade vid 8, låg kvar och drog mig i sängen, tog en dusch och pratade sedan med mormor och morfar. Försökte plugga lite och skrev ganska mycket anteckningar, sökt massor och försöker göra något bra av det hela, men det är så förbannat tråkigt. Satte på ett avsnitt av PLL och ska nu försöka plugga igen. Bara det att det är så jobbigt att formulera sig och skriva ner det, speciellt på engelska... Psykologi, snart är det över. Im done with you. Tre lektioner kvar, sedan är jag fri. Fri som en fågel.
Fredag - Donken - Target - Chatching fire - Rädd
Igår jobbade jag som vanligt. Skulle egentligen ha jobbat till ca 8, men barnen och min värdpappa var bjuden över på middag/fest till hans föräldrar, så jag behövde bara jobba till 5.30 som är vanlig tid. Skjutsade över barnen vid 5 i kolmörker. Var ganska läskigt faktiskt, då vi bor mitt ute i ingenstans och har ingen ytterbelysning... fattar inte hur de tänker där riktigt. Hade iallfall badat barnen, satt på de fina kläder och satt upp håret i en fläta som slingrar sig sunt hela huvudet. För första gången efter mina 8 månader i Mass, fick jag en komplimang av deras mmj; "Nice hair. Good job Johanna". Bättre det än inget.
Efter det åkte jag och tankade och sedan hem till huset som var svartare än allt. Som tur var hade jag lämnat lite lampor tända, vilket jag har glömt en del gånger när jag vart hemma själv. Jag började göra mig i ordning för att möta upp Julia på vårt Mcdonalds för "finmiddag" innan filmen catching fire. Bion började 10.30, så vi satt ett bra tag på donken och bara babblade på och tog "fina" bilder. Tycker om Julia. Hon är verkligen en glädjespridare som får mig glad. Är otroligt tacksam för att hon är här!
När det var en timma kvar till bion började åkte vi till target där jag köpte en toblerone och en cola. Jag sa till Julia, att hemma i Sverige så tyckte man att de där stora tobleronerna verkligen var stora. Nu när man ser den där, tycker man nästan att det borde finnas något större... Snacka om att man har blivit hjärntvättad av allt stort och amerikanskt.
I kassan så frågar kvinnan oss "Är det svenska ni pratar?". För första gången i mitt år i usa, gissar någon rätt vad jag pratar för språk! Brukar alltid få höra om det är spanska, tyska eller franska och förstår verkligen inte hur man kan gissa fel på det... Vi gick därifrån och var glada iallafall.
Lata som vi också blivit i usa, tog vi såklart varsin bil till bion, som vi hade parkerat ca 20 meter ifrån. Allt för att ha så nära bilen som möjligt mitt i natten efter bion...
Kommer in till bion och får bra platser. Jag hamnar bredvid ett killgäng på ungefär samma ålder som oss, något år yngre skulle jag tippa på. De trodde också att vi pratade franska, men sedan när vi sa att vi pratade svenska, JÄKLAR vilken uppmärksamhet vi fick! "Oh, shit! You are from Sweden?!". Tjejerna bakom oss började också prata om Sverige och Swedish house maffia. De frågade oss om vi viste vilka de var, och "ja" svarade vi såklart. Vi sa att de var från Sverige och kände oss ashäftiga. De började även fråga oss vad vi gjorde här och vad vi jobbade som osv. Alltid kul med nyfikna amerikanare!
När reklamerna började spelas på filmduken, var det även två filmer som hade med svenska skådespelare. I Hoibit är Mikael Persbrandt med i och i robocop är Joel Kinnaman. När man ser svenska namn i USA, känns det som att man känner de, vilket man egentligen inte gör. Skum känsla.
Filmen var iallafall hur bra som helst. Cant wait till nästa film, som inte kommer ut förrän om ett år... Helskotta... Hatar att vänta.
Strax innan 2 var jag hemma igen, släckte alla lampor och sprang upp på mitt rum med en liten attack i hjärtat. Gillar verkligen inte att sova själv i detta hus, mitt ute i ingenstans... Som tur är, är det ljust ute nu!
Ligger just nu i sängen och äter min toblerone och kollar Pretty little liars. Vid 1 ska jag möta upp Isi, en tysk tjej, för att gå på thrift shop! Aldrig gjort, så ska bli askul! I kväll ska jag på middag med Julia och 3 tyskar på mexikansk restarang. Blir nog trevligt!
Vi är fina
Paket från Sverige
Bästa man kan få i höstmörkret; svenskt godis, pengar och två fina kort med varma ord. Godiset smakar underbart, trots att min värdfamilj spottade ut lakritset inom loppet av en mikrosekund och pengarna läggs i sparrisen. Love you
Grannar
Träffade på några grannar igår. Tänkte fråga om de ville stanna för en fika, men de sprang bara iväg... Otacksamma djur.
Grattis morfar, 70 år!
I tisdags var det världens bästa morfars födelsedag! (Och även min och alla andra Elisabethors namnsdag, grattis, grattis!)
Du är den bästa morfar jag hade kunnat önska mig. Som jag skrev i mailet till dig, så har du alltid funnits där för mig, om det har varit som hjälp av matte, skjuts eller bara funnits som stöd på sidan av fotbollsplanen, orkestern eller en mysig fredagsfika.
Jag önskar att jag hade kunnat vara hemma och krama om dig på din stora dag, men det får vänta i några månader till. Saknar dig så!
Som jag också skrev i mailet så är ett litet paket påväg hem till dig, så håll utkik =)
Jag älskar dig ♥
Förra veckan
Facetimade precis med min mamma, som sade till mig att jag måste blogga lite oftare, och ja, jag ska göra mitt bästa. Grejen med mig är bara att jag vill blogga när jag har massor att göra, och när jag inte har något att göra vill jag hellre bara slappa, äta mitt svenska godis som jag fick i förrgår och kolla på ett eller tre avsnitt av pretty little liars.
Iallafall. Jag ska bli bättre med det här!
Vart ska jag börja... (Fick ta och hämta min kalender för att se vad jag har missat att skriva om)
Förra veckan:
Måndag:
Det var en vanlig jobbdag. Det var Harvard och det var chokladdagen, som då jag och Janni firade med att köpa varsin hot fudge sunday with m&ms på mcdonalds på väg hem från Boston.
Tisdag:
Det var en vanlig jobbdag och det var starbucksmeeting med au pairerna. Jag och Julia träffades på vårt mcdonalds innan och åt mat och snackade om helgen med hennes dejter och mitt foamparty.
Onsdag:
Det var en vanlig jobbdag och det var det. Gjorde ingenting annat än det, vilket kan vara skönt i mellanåt.
Torsdag:
Det var en vanlig jobbdag och barnen åkte till sin farmor och farfar, vilket betydde att jag slutade vid 1-2.
Träffade Julia på kvällen och jag köpte en sladd till bilen och min telefon så att jag kan lyssna på spotify i bilen. ASBRA!
Träffade Julia på kvällen och jag köpte en sladd till bilen och min telefon så att jag kan lyssna på spotify i bilen. ASBRA!
Fredag:
Det var en vanlig jobbdag. Efter jobbet tog jag en dusch och hoppade sedan in i bilen för att återigen åka till New Hampshire för att träffa S. Vi gick ut och åt, bowlade, drack öl och han spelade även gitarr och sjöng för mig. Självklart, som alla amerikanska killar, bjöd han på allt.
Lördag:
Åkte in till Boston med Carro, Janni, Clasine och en tysk tjej som heter Hanna för att kolla på ett fotbollsgame, Harvard mot Pennsylvania. Harvard vann, såklart, så man blev en stolt studernade!
På kvällen var det dags för fest, så jag hämtade upp Janni och åkte sedan till Julia som sedan körde oss alla till festen som låg i Lowell, ca 40 minuter ifrån. Hade lite party i bilen innan, för att vi inte ville bli tidiga. Så himla fula när jag tänker på det i efterhand att vi satt där i bilen till "dunkadunka" musik, haha!
När vi kommer in till festen var det bara vi, tre tjejer och 4 killar, alla brasiljanare och italjernare... Vi började shotta och dricka och sedan började det rulla in folk. Vi spelade beerpong och jag julade och massa konstiga saker. Kvällen spårade ut ganske rejält kan jag säga.
Söndag:
Gick och satte oss på närmaste DD i Lowell och åt frukost. Kommentaren i kassan av tjejen förstörde nästan våran dag ännu mer än den redan var förstörd; "Oh, you all look fancy...". Jo, man tackar ja. Jag tror inte du heller är så himlans vacker i gårdagens festkläder + smink.
Åkte iallafall hem, och sån tur var var inte mina värdpäron hemma, så jag hade huset för mig själv. Tog en dushc och somnade till pretty little liars.
På kvällen gick jag ut och åt med värdfamiljen på ett mycket mysigt vetmanesiskt ställe med otroligt god mat. Kyckling <3
I bilen på väg hem berättade de att de vill åka på semester i vinter till något varmt ställe, och frågade om jag vill med. SJÄLVKLART! Vart är inte klart ännu, men med tanke på att de har vart i mexico förut, och barnen pratar om det hela tiden skulle jag inte bli förvånad om vi åker dit om några veckor, vilket jag inte skulle tacka nej till.
Detta var en lite vecko sumering från förra veckan. Hoppas ni alla är nöjda, speciellt du mamma min. Love you
Jag och Celia, på parkeringen innan foampartyt. Öl. Ovanligt.
Foam party
Förra helgen var amazing, och lika så denna jobbvecka. Har gjort massa kul som att gå på spontant Halloween party, till att gå på date, till att sitta hemma och slappa, till att jobba.
Idag vaknade jag som vanligt klockan 7, och har legat i sängen HELA dagen. Det var inte förrän klockan 4 som jag tog mig i kragen och gick upp och duschade och sedan tillbaka till sängen. Har precis köpt biljetter till foamparty ikväll! Ska dit med tre tyska tjejer. Blir nog jättekul!
Imorgon ska jag träffa en kille jag träffade på en fest förra helgen och sedan blir det att träffa Julia.
Måste tillägga att jag i veckan körde till min "date" i New Hampshire, på egen hand!! Hade googlat på google maps och sedan läste jag bara skyltarna på vägen. Herregud vad jag är bäst!! Fick såklart lite panikattacker där om att jag skulle dö när jag trodde jag var fel osv, men det löste sig. Gud vad jag är bra!
Såhär sitter jag nu. I trasiga byxor och en alldeles för stor baseballtröja jag fick av en kille jag var på date med för väldigt länge sedan. Nu ska jag göra mig iordning för att bli nerskummad!
ETT ÅR I USA!!
För att vara helt ärlig förstår jag faktiskt inte vart tiden har tagit vägen. På ett sätt känns det som att jag har vart i USA i en evighet, men samtidigt känns det som att det var igår jag sa hejdå till familjen på arlanda, fast det i själva verket är ett år sedan, just idag.
Gjorde ett litet kollage snabbt nu på förmiddagen, och kollade då igenom alla bilder jag tagit sedan november förra året fram tills idag. Är så sjukt vad mycket jag har hunnit med, på så liten tid. Ett år är långt, men om man tänker efter så är det ingenting i jämförelse med hur många år till jag ska få upptäcka världen på.
Dagen är egentligen inte så speciell, men ändå är den det. Dagen som kändes så långt bort är nu här, jag har vart här ett år. Det sjukaste är att jag nu egentligen hade kunnat vara ute och rest på min rese månad med andra au pairer, eller till och med setat på ett plan hem till Sverige. Tankar snurrar runt i huvudet, men allt efter som så är jag otroligt glad att jag gjorde valet att stanna i 6 månader till.
Tänker på alla där hemma, vänner och familj. Vi ses till våren. Saknar och älskar er, så mycket!
