... Inte är det någon lucia som är här och sprider ljus och lycka inte. Saknar det faktiskt litegrann. Under mina tre år i musikklass så uppträdde vi alltid i sporthallen med ett stort och fint luciatåg. Trots att luciafirande verkligen inte är min grej nu längre, så känns det ändå lite tomt idag. Och att vi inte har någon fin och vit snö på marken gör det ännu tristare... Som tur var har jag fått sätt massor av bilder på vackra lucior, fina stjärngossar och söta tärnor. Jag har även sett en och annan video med låtar som sjungs idag. Det gav mig lite stämning.

 

Tycker att det är lite konstigt att de inte firar lucia här. Trodde att det var en tradition världen över, men antar att jag hade fel... Visade bilder på lucior, tärnor, pepparkakor och stjärngossar för pojkarna idag, men de hade aldrig sett något liknande... Skumt!

 

Jag har dock haft en jättefin dag med pojkarna idag. De hade dock playdate, med två killar hemma hos oss idag, och Nate, som är lite yngre än dessa pojkar, kunde helt enkelt inte leka med de, så han fick vara på mittenvåningen med mig istället. Då blev det lite tårar och skrik, vilket jag väntade mig. Men kan han inte sköta sig, så kan han inte förvänta sig att få leka heller. 

 

Jag fick jobba lite längre idag, då Chris kom hem en timma senare. Så gjorde middag till pojkarna. Chris sa dock att jag bara skulle göra "frukost till middag" vilket pojkarna får ibland, så det var lätt och lyckat! 

 

Efter middagen så började jag pyssla med en bok. Boken handlar om Nate och Will och de tycker det är jättekul! Boken heter "The day before christmas" och pojkarna hjälper mig med handlingen. Jättekul!

 

Idag insåg jag föresten vad smarta "mina barn" är. Jag satt och kollade på en video på min telefon, då pojkarna springer fram till mig för att se vad jag kollar på. Det är en video på en pappa som misshandlar sitt barn. Pojkarna blev helt förskräckta, liksom jag, och utbrast: "What is he doing?! Dont he love his child? If that was my dad, I would run away from the house as fast as possible and call the police! Please Johanna, can you turn it off before I start to cry?" Så otroligt förståeliga, trots att de bara är 4 och 6 år! 

 

Idag ritade även Nate ett hjärta till mig och sa "Johanna, I love you!". Åh, vad jag blev glad! Tycker om dessa knottar så otroligt mycket!