Igår var det en vanlig dag hos min värdfamilj. Jag började jobba klockan 8. Körde Nate till skolan. Var ledig fram till 12. Hämtade Nate. Lagade lunch. Mötte Will vid bussen. Gjorde snacks. Körde Will till pianolektionen och Nate följde med. Will var så söt på lektionen och berättade för sin lärare att jag spelar tvärflöjt, vilket han "skryter" om till alla sina vänner och alla som han pratar med. Ganska gulligt ändå att han är stolt över mig och vad jag kan och gör :)
Idag har det vart en jobbig dag. Nate lyssnade inte alls på mig i morse och gjorde rena rama motsattsen mot vad jag sa år honom att göra. Han är även så förbaskat envis, vilket gjorde mig sjukt irriterad, så när jag väl lämnat Nate på skolan, åkte jag hem och kollade serier, och grät även en skvätt, vilket var första gången jag gjorde det här i USA.
Det är inte det att jag längtar hem. Jag trivs här så himlans bra och familjen är verkligen underbar, när barnen väl vill sköta sig och lyssna på mig. Det är bara det att man hör låtar på radion som påminner om folk där hemma, man ser saker, till exempel när jag var på IKEA, som är saker som finns i hemmet hemma, som gör att man på ett litet sätt längtar hem. Det skulle bara vara så otroligt skönt att få krama om mamma, pappa, min bror, mormor och morfar och mina vänner. Det är så otroligt jobbigt att inte få den värmen som man får hemma. Visst, mina värdbarn är supermysiga, och idag när alla var hemma från skolan, satt vi bara i soffan och myste. Jag saknar den värmen. Kramarna.
Idag är det även onsdag, vilket även betyder tvättdag. Så jag har tvättat barnens + mina sängkläder. Det är verkligen det värsta med att vara au pair. Tvätten. Inte själva tvätten, för det är inte svårt. Men att fixa med sängkläderna är verkligen inte kul. Det är så svårt! Jag är van att det liksom är en "öppning" i ändarna av lakanen, vilket ska göra det lättare att få in täcket. Men något sådant har de inte här. Såklart. Innuti lakanet, finns det även något slags snöre, som man ska knyta fast täcket i. Det betyder alltså, att jag måste krypa in i täcket, för att knyta fast ändarna. Håret blir elektriskt, kläderna blir dammiga, och jag blir sur. Finns helt enkelt inget positivt med att tvätta sängkläder. Bara att det är tusen gånger skönare att sova. Okej. En positiv sak.
Barnen hade även playdate idag med Mark och Andrew, så var ännu en timme ledig på eftermiddagen. Skönt!
Nu har jag slutat för dagen, och det är endast två dagar kvar på denna arbetsvecka. På lördag ska jag träffa Michelle, vilket ska bli jättekul. Vi ska shoppa, och förhoppningsvis träna och sedan kanske gå på bio eller något liknande. Jättekul! Ser faktiskt fram emot att få börja träna. Få göra något vettigt om dagarna, och det lär ju bli tusen gånger roligare om man har någon att träna med. Det är så skönt, för Michelle är också ledig på dagarna, så det är ju bara för oss att sammåka till gymmet på dagtid. Då får man ut något bra på dagarna också och inte bara ligga och dega.
Nu ska jag strax äta middag och sedan ska jag fixa med mina sängkläder och alla vet hur det kommer sluta. Därför ska jag efter min ansträgning med sängkläderna, lägga mig ner i min välbelönta och nybäddade säng med ett leende på läpparna för att jag är så jääääkla grym och kolla serier och sedan sova som en prinsessa. Sovmorgon till 8 imorgon. Shohoo. Jubel.
Tack för mig.
Tjing,
Lite eftermiddagsmys med mina "änglar"
