Då var det snart dags att bli ett år äldre. Eller, ja, i praktiken är jag redan ett år äldre. Beror på hur man ser det. I Sverige har det vart min födelsedag i snart två timmar, medan det är 4 timmar kvar i USA.
Att fylla 20 när man bor i USA är ju ingen höjdare direkt kan jag medge. 20 är liksom ingenting. Här är det 21 som räknas. Det är då man är vuxen och äntligen får gå ut och festa och ha kul.
Ibland ångrar jag mig lite att jag åkte till USA. Tänker, att jag skulle ha valt ett annat land, England som Emma eller varför inte Australien som många jag känner har åkt till. Inte alls bara för festandets skull, men utan för att det är så sjukt mycket lättare att träffa människor när man kan vara ute och göra saker, istället för att spendera 9/10 kvällar på sitt rum i sin ensamhet.
Just idag önskar jag att jag vore hemma i Sverige. Få träffa mina när och kära och kunna göra något kul med dagen. Det enda roliga som händer för mig, här, är att jag har en halvdag. slutar 1. Inte mycket att skryta med.
Mina värdföräldrar hade även sagt att jag kunde få ta hem vänner på lite festande här, men med tanke på att mina vänner inte visste hur det skulle bli med goodbye-festen så funkar det inte längre att folk kommer över. Så, vad händer nu då? Ser ut som att det blir mitt första år som jag firar min födelsedag helt ensam. "På min födelsedag till på köpet", som Lotta p bråkmakargatan säger när hon ramlar med cykeln. Mamma har nog rätt om att jag är lite lik Lotta ändå.
Well well, vad ska man göra åt saken. Något positivt är dock att det ska vara hur varmt som helst imorgon, så då tänkte jag passa på att dra till stranden när jag ändå är ledig. Stranden helt själv. Kan lika gärna skriva "loser" och "forever alone" i pannan.
Depp, depp. Deppigt det blev. Kan lova att jag hade högre förväntningar på min 20årsdag. Trist är också att de svenska tjejerna åker till NY över helgen, så kan inte träffa de. Hade vart kul att kunna fira sin 20årsdag med lite svenskar, som vet hur stort det är att fylla 20. Kommer nog även sakna Emma från Chicago lite extra imorgon. Kommer ihåg att vi hade planerat så mycket för våra födelsedagar.
Något som även gjorde mig ledsen idag, var att K, min 4åring, skrek rakt ut till mig, utan anledning i bilen på väg till summercamp, att hon vill att jag ska åka hem, att hon ska ta bort mitt rum så att jag inte har någonstans att bo och att hon vill ha en ny nanny nu. Trodde verkligen inte att ett barn kunde såra en så mycket, som hon gjorde. Det är inte heller första gången som hon säger såhär. Det har pågått i över 2 veckor nu. Det är också en av anledningarna till att jag skulle vilja vara hemma i Sverige denna helg.
Nu måste jag skriva klart mina uppsatser som ska vara inne denna helg. Passar väl asbra att göra natten in på min födelsedag. Grattis mig, grattis.
Saknar er lite extra idag. Och jag hade MASSOR med mer bilder, men internetet här är på tok för segt fö att ladda upp det. tog liksom 2.5 timme att ladda upp dessa...
