inte är det lätt när det är svårt

Åkte och hämtade Jennie och mötte upp Carro på Pinkan, som är mitt nya smeknamn för Pinkberry igår. Köpte som vanligt en medium choklad froyo med all chokladtopping man kan tänka sig. Smarrigt som alltid. Hade även med mig datorn och lyckades skriva ihop några rader till min uppsats, som jag ska göra klart idag. Ska försöka bli klart innan jag hämtar barnen om 1.5 timme! 
 
Vid 7 kom även Clasine, som är en ny svensk au pair och Janni till Pinkan och sedan åkte vi vidare till bion och skulle kolla på one direction filmen. Bion visades inte på den vanliga biografen i mallet utan på ett annat ställe som inte alls var lika fräscht. Kändes som man åkte tillbaka X antal år i tiden. Vi var även de enda där så när vi klev in i biosalongen lyste jag med min ficklampa på min nyuppdaterade telefon för att se vart vi gick någonstans! Haha.
 
Filmen var iallafall bra. Jag hade ingen aning om hur det gick till för de när deras band startades och man känner ju igen X antal låtar så vi alla 5 svenskar satt där och sjung allsång. Så skönt att vara själv på en stor bio ändå!
 
Efter bion tog jag och Jennie en sväng till donken och pratade. Jennie är en svensk tjej som är i rematch som nu bor hemma hos vår LCC. Hon har nu fått en matching i närheten av oss så hoppas att hon får den familjen! Tror även att hon tycker det är skönt att prata ut med mig då jag också vart i rematch och hon är jättetrevlig och jag uppskattar verkligen att hon vill umgås med oss under denna process!
 
Skjutsade iallafall hem henne till min LCC vid 11 och sedan åkte jag hem.
 
När jag kom hem upptäckte jag att min värdpappa inte ens öppnat paketet jag gett honom och chokladbollen hade han bara ställt in i kylen? I morse när jag gick ner hade han öppat paketet för det stod öppnat i vardagsrummet men han har inte sagt tack eller något? Är inte det lite konstigt? Känner mig ganska besviken faktiskt, för känner att han kunde säga något ialalfall... Om han bara viste vad jag var stressad över att hitta en present och vad den faktiskt kostade... De frågade mig idag om jag kunde sitta barnvakt för de vill ut och fira min värdpappa, men det kommer jag säga nej till. Är trött på att bli kind of utnyttjad nu och nu har jag planer med Julia, Jennie och Carro (Jarro, som jag kallar henne, då alla heter något på J, haha), ska åka till mallet och äta middag! 
 
Nu har jag kommit hem från gymmet med Carro, så ska hoppa in i duschen och sedan plugga innan jag hämtar flickorna!
 
När jag körde upp för vår drive way nu efter gymmet föresten står det en jäkla stor ren på vår grusinfart. Försökte ta lite kort, men det gick ju inte så bra... haha. Iphone kameran är ju inte den bästa...
 


Kollar ni noga på denna bild, kan ni faktiskt se djuret!
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Johanna Granlund

Ett livs äventyr

RSS 2.0