. . .
Varför är livet inte lika lätt som det var i USA? Ibland önskar jag att jag inte kände någon i denna stad. Känns ändå inte som att man gör det. Jag hatar tjejer. Jag hatar killar. Fast ändå älskar jag de. Varför är allt så komplicerat?
Brukar ofta fundera på hur konstigt det är med vänner. Personer, som vi en gång i tiden kallade bästisar och gjorde allt med, känner man inte ens längre. "He/she is someone I used to know". Typ. Varför blir det så?
När jag var i USA fick jag en miljard meddelanden och kommentarer om människor som saknade mig och var avundsjuka på min resa och ville uppleva allt som jag var med om. Vad hände med det när jag kom hem? Varför ska jag, som vart borta i över ett år, vara den som ska behöva ta upp all kontakt? Allt är bara så falskt.
Saknar mina kompanjoner från Amerikat. Sanna. Jake. Janni. Julia. Varför finns det inte människor som er i Eskilstuna. Äckeltuna.
Måste sluta skriva av mig på bloggen. Borde ta upp mitt dagbokande igen. Ingen behöver veta det här. Hade någon brytt sig, hade de frågat.
I miss the old times.
These two.
Kommentarer
Trackback
